Med öppna kort

2015-03-26

Enviken är ett område i Norrtälje, norr om Stockholm, där hälften av de boende är permanenta och den andra hälften är fritidsboende.

Efter att kommunens miljöförvaltning hade gjort besiktningar på områdets avlopp fann man att en väsentlig del var uttjänta och störde vattentäkten i området. Det hade blivit brist på vatten. Kommunen valde att utöka verksamhetsområdet Bergshamra och prioritera upp Enviken. De 474 fastigheterna i Enviken skulle få kommunalt vatten och avlopp med ett tryckavloppssystem.

Thomas Johansson, dåvarande enhetschef på Norrtälje kommuns VA-avdelning berättar att projektet började som en totalentreprenad men idén om partnering och utökad samverkan var så lockande att man skrev om handlingen. Området Bergshamra var komplext att projektera och trots gediget förarbete, fanns en hel del riskpengar i anbuden man fick in. Thomas gjorde då en bedömning att om man gick in med ett samverkans avtal skulle projektet bli mindre kostsamt att genomföra.

Vad är då partnering?

Partnering kan beskrivas som ett annorlunda sätt att driva projekt på, där man har fokus på samverkansgraden mellan aktörerna inom projektet. Trots de många definitionerna finns det några gemensamma nämnare. Det handlar om relationsbyggande, gemensamma mål, ett överenskommet sätt att lösa problem och konflikter på samt att vara överens om hur man följer upp målen och detta med öppna böcker. Det vill säga, alla aktörer i projektet arbetar för ett gemensamt överenskommet mål och redovisar öppet sina kostnader.

Att tänka efter – före

Thomas Johansson hade länge haft en idé om att gedigna förarbeten skulle minska felfrekvensen under projektets gång. Det innebar bland annat att den strategiska planeringen fick en central roll innan projektet hade startat. En rad frågor skulle besvaras som inte enbart hade med fastighetsägare och kommun att göra. Det rörde vilka kompetenser som krävdes för att ro iland projektet? Hur tidigt i projektet skulle dessa kompetenser inkluderas och få möjlighet att påverka? Men också frågeställningar som vem som skulle vara ansvarig om något i projektet skulle gå fel? Detta reglerades genom tydliga avtal och med ABT som juridisk grund.

Om man har kommit överens om målen, hur man ska uppnå dem, måste det också finnas ett incitament som motiverar de som är i projektet, dvs möjligheten att kunna tjäna pengar, menade Thomas Johansson.

För att få alla parter med på banan inledde Thomas Johansson med en serie workshops där man inkluderade alla, från projektörer via platsledning till grävmaskinister. Att arbeta öppet och gemensamt kräver styrning och regelbundna möten och det blev en hel del möten konstaterar Thomas Johansson krasst. Samtidigt var det nödvändigt, för ju mer vi träffades, desto mer upplevde vi den där lösningsorienterade teamkänslan. Vi som var inblandade ville göra ett bra projekt, göra det på ett fördelaktigt ekonomiskt sätt där alla tog ansvar och ingen kände sig lurad. För kommunen blev det billigare än om vi skulle genomfört ett traditionellt projekt med slutna böcker. Då hade vi inte kunnat spåra kostnaderna. De hade dolts i riskpengar.

Tycker alla inblandade att partnering är bra?

Det här är en relativt ny projektform säger Thomas Johansson. Vi har fortfarande en inlärningskurva för att arbeta på det här sättet. Men om de som är med i projektet gillar att samverka, är öppna, lösningsorienterade och är nyfikna på nya sätt att arbeta, då fungerar det bra. Det tar självklart tid att lära sig nya roller och förstå att en beställare inte är ensam projektledare och att en platsledning måste arbeta på ett nytt, mer öppet sätt.

Det är dock viktigt att man har kommit överens innan projektets början vad som ska gälla vid konflikter och att man arbetar med ett juridiskt avtal i botten som t ex AB/T. För, det finns inte ett projekt som går helt smärtfritt. Det inträffar alltid något som man inte har förutsatt.

Enviken då? Projektet går in i sitt slutskede och skall vara klart om en månad.